En stund i taget
Det här kan man tycka är ingenting, det är det kanske också. Bilden tog jag på våren år 2025. Motivet existerar inte idag. Det är inte längre någonting. Samma sak med den här varelsen, en bålgeting som fastnat och trasslat in sig i ett spindelnät. Den mötte sitt öde i november förra året. “The fleeting... Fortsätt läsa →
När jag inte går min vardagsstig, nedanför där vi bor, åker jag istället uppåt. Här är vi 600 m.ö.h. och det syns inte, men precis framför där hundarna sitter är en brant sluttande vägg.
På väg hem efter ännu en långpromenad med hundarna. Slutet av november, dagsljuset falnar tidigt och ännu en dag går mot final medan himlen förvandlas till ett eldigt skådespel. Vi ser det ofta, och borde kanske tröttna, men varje stund är lika unik, och vi fortsätter att förundras över naturens outtröttliga förmåga att gång på... Fortsätt läsa →
Den lilla hunden är kanske inte det första blicken faller på, men när man väl ser den hamnar den i fokus, i alla fall hos mig. Den går ju så fint intill paret, och dessutom utan något koppel!
Vi har många olika slags plantor i trädgården, kanske lite för många, och de behöver skötas om. Nu när det äntligen blivit lite svalare här i Paphos, runt 26 °C, är det mer behagligt att vistas utomhus, Det kan bli ett par timmars trädgårdsarbete innan det är dag för paus. Och vad gör jag då,... Fortsätt läsa →
En Stund på Jorden 