Eget tema 41. I en rävsax 347/365

Var är Felicia?” frågade jag Sally förrgår när vi gick vår eftermiddagspromenad. Hon visade vägen, och genom buskar och snår, väl dold, hittade jag till slut min hund – instängd i en bur!

Vad gör vi nu då, frågar jag Sally. Felicia är instängd och jag fattar inte hur jag ska lyckas öppna buren. Jag behöver verktyg, det är snart mörkt, ringer maken, men han svarar inte!!!

Jag vrider och vänder på buren, det måste finnas en hake så det går att öppna men jag hittar den inte och får nästan panik. Vi går tillbaka mot vägen, lämnar Felicia, för att söka hjälp.

Möter en man med två hundar som följer mig till buren. Felicia har börjat gnälla, mannen gör vad han kan för att få upp luckan, och efter vad som känns som en evighet är buren öppen.

Min fina Felicia, vad som lockade henne in i fällan var köttbenen som låg där, som hon inte kom åt. Den behjälpliga mannen sa att buren var olaglig och troligen avsedd för att fånga räv. Felicia hade i princip fastnat i en rävsax, som tur var en burfälla och inte den farligare sorten. 💜💜💜

61. Final 327/365

På väg hem efter ännu en långpromenad med hundarna. Slutet av november, dagsljuset falnar tidigt och ännu en dag går mot final medan himlen förvandlas till ett eldigt skådespel.

Vi ser det ofta, och borde kanske tröttna, men varje stund är lika unik, och vi fortsätter att förundras över naturens outtröttliga förmåga att gång på gång överraska med sin magi.

165. Kvalitetstid 212/365

Frihet och fart, det här är vår stund! Att se mina hundar busa, jaga varandra och springa som om världen inte har några gränser gör mig lycklig. Och jag är ganska säker på att de känner likadant.

Det kanske ser ut som att de bråkar – men det är bara lek. Det här är deras sätt att visa glädje och göra av med energi. Värdefulla ögonblick i vår vardag här i Paphos.