Etikett: Mina Hundar
Eget tema 41. I en rävsax 347/365
Var är Felicia?” frågade jag Sally förrgår när vi gick vår eftermiddagspromenad. Hon visade vägen, och genom buskar och snår, väl dold, hittade jag till slut min hund – instängd i en bur!
Vad gör vi nu då, frågar jag Sally. Felicia är instängd och jag fattar inte hur jag ska lyckas öppna buren. Jag behöver verktyg, det är snart mörkt, ringer maken, men han svarar inte!!!
Jag vrider och vänder på buren, det måste finnas en hake så det går att öppna men jag hittar den inte och får nästan panik. Vi går tillbaka mot vägen, lämnar Felicia, för att söka hjälp.
Möter en man med två hundar som följer mig till buren. Felicia har börjat gnälla, mannen gör vad han kan för att få upp luckan, och efter vad som känns som en evighet är buren öppen.


Min fina Felicia, vad som lockade henne in i fällan var köttbenen som låg där, som hon inte kom åt. Den behjälpliga mannen sa att buren var olaglig och troligen avsedd för att fånga räv. Felicia hade i princip fastnat i en rävsax, som tur var en burfälla och inte den farligare sorten. 💜💜💜
Nästan lite Spöklikt…
Igår när jag satte mig i bilen för att åka iväg med hundarna såg jag något som låg på sätet intill. En namnbricka, Fanny. Jag förstod ingenting, hur i hela friden hade den hamnat här?
Vi hade inte den här bilen när Fanny levde. Är det här verkligen hennes? Mitt telefonnummer på baksidan bekräftar att det är Fannys namnbricka som ligger i vår bil. Jag åker iväg med en underlig känsla av overklighet. Min fina Fanny gick tragiskt bort den 12 februari 2024.
Maken berättar att han hittat namnbrickan igår när han var ute med hundarna. Den bara låg där på marken, knappt synlig. Han tog upp den, såg namnet och blev lika förundrad som jag.
Området där vi går med våra hundar är stort, väldigt stort. Där finns åkrar som plöjs, vida ängar och snåriga gångvägar som jägarna trampat upp vid jaktsäsongen. Det har regnat och blåst, det är jord, grus, och sten, solen har bränt, marken torkat och det har gått mer än 1,5 år.
Fannys namnbricka är nu hemma. Fanny finns inte mer, för alltid i mitt hjärta. Vad som gör mig väldigt förbryllad är att jag inte kan minnas att hon någonsin tappade sin namnbricka. Ja, det hela känns faktiskt nästan lite spöklikt.
282. Sommarsöndag 237/365
Söndag den 24 augusti anländer vi till huset vi hyrt i Prastio, ”The Green House”. Huset byggdes i början av 1900-talet och har tillhört vår hyresvärd Nicoletas familj sedan dess.
Lägg märke till den kraftiga vinstocken och druvorna som hänger i stora klasar.
Här finns druvor i överflöd! I kylskåpet hade Nicoleta ställt fram en stor skål med dessa ljuvligt söta och smakrika druvor. Man undrar ju – kan man kanske leva på druvor?
Förutom alla druvor är huset omgärdat av en stor trädgård med valnöts- och granatäppelträd, olika citrus samt mindre odlingar av bland annat tomater och auberginer.
Här kommer vi och våra hundar trivas – med början en söndag i sommarmånaden augusti.





















