Det är med blandade känslor jag tar in alla de intryck som uppstår när en detalj i naturen bryter av, när jag ser något som inte riktigt hör dit. Som nallen och kängan, det känns lite vemodigt.
De ligger på helt olika platser, och de har legat där länge. Nallen såg jag för första gången för flera år sedan, liksom den gamla skon. En gång i någons ägo, idag sedan länge bortglömda.
Vi väljer själva vad vi vill titta på och vad vi faktiskt ser. Naturen har oändligt mycket att erbjuda, och i sin helhet skapar den en harmoni. Det är väl den som inspirerar att fortsätta fotografera?
Ibland vet jag inte vad jag tittar på och förevigar, men det känns bra ändå.
Avslutningsvis, en knopp, Sally anas i bakgrunden. Bilden tog jag igår, idag är det busväder. Våren känns avlägsen, men snart blommar mandelträden, det har jag bildbevis på här.
En Stund på Jorden 
Jag blir ofta förundrad över sådana saker som man kan hitta i naturen. Varför finns de där, hur har de kommit dit och hur kommer det sig att en del kan ligga kvar i flera år?
En del buskar har stora knoppar här också, men inte som den du fotat. Och det lär ju ta ett bra tag till innan de slår ut här.
GillaGillad av 1 person
Tack så mycket för din kommentar Claes :-)
GillaGillad av 1 person
Vemod och harmoni. Jag älskar rubriken och jag älskar tanken med bildserien.
GillaGillad av 1 person
Tack så jättemycket Åsa.
GillaGilla
I söndags när vi var på väg till pulkabacken såg höstpojken syrenens knoppar hos oss. Jag förklarade att syrenen ser fram emot nästa säsong så fort blomningen är över och det blev han förtjust över. Fin förhoppningsfull knopp på din bild.
Visst är det så att vi som går med kameran beredd ser och spanar efter det som sticker ut på något sätt. Din bild på skon skulle kunna vara en Van Gogh. Barns borttappade gosedjur är sorgliga att hitta. Jag brukar försöka sätta upp dem synligt, högre upp men det är ju inte alltid möjligt. Det skär i hjärtat lite att se din effektfulla men sorgliga bild på Musse Pigg. Den fina bilden på de pigga röda bären blir man glad av och fluffet nedanför är precis sådant som man kan fundera över. En tankeväckande bildserie med dina funderingar som får en att fundera vidare.
GillaGillad av 1 person
Tusen tack snälla för att du delar med dig av dina tankar och för att du tar dig tid att skriva en så lång. Det värmer och uppskattas väldigt mycket.
GillaGillad av 1 person
Sista bilden är behaglig! Knoppen som ger hopp om vår och underbart med din Sally i bakgrunden
GillaGillad av 1 person
Tusen tack Annika.
GillaGilla
Det roliga är ju att vi på något sätt dras till udda motiv i naturen eller i bebyggda områden. Och det som inte passar in ser vi direkt.
Du har så rätt, den gravt handikappade musse gjorde ont att titta på. För när den var ”frisk” var den ju någon barns älsklingsleksak. Skon – ja, då undrar jag varför man så ofta ser ”ensamma” skor i naturen. Vad hände med sko #2? Hoppade man på bara ett ben eller…
Knoppen – det finns hopp om att vi även får en vår i år:-)
Ett jättefint inlägg:-)
GillaGillad av 1 person
Tusen tack för din kommentar Beate!
GillaGilla
Håller helt och hållet med dig om allt du skrev. Nallen känns extra vemodigt. Den kanske inte är glömt. Här finns inga tecken alls på våren. Så fint att se början på våren hos dig.
GillaGillad av 1 person
Tack så mycket Kristallina. Hoppas solen skiner hos dig, även om våren dröjer.
Ha en fin fredag❣
GillaGillad av 1 person
Min blick brukar också hitta de där udda sakerna i naturen som din ”Musse Pigg” eller en tappad känga. Fint inlägg!
GillaGillad av 1 person
Tack Tony.
GillaGillad av 1 person
Naturen erbjuder en kaskad av fina motiv att fota. Egentligen är det bara fantasin som sätter gränserna.
Visst finns det en touch av vemod i bilder på bortglömda, tappade och kastade föremål. De har ju haft en ägare. Påminner inte figuren på en första bilden om de man kan se på Lasse Åbergs ”musse pigg-tavlor”?
GillaGillad av 1 person
Du har rätt, visst är den lite Musse Pigg-lik :-)
GillaGilla